Detta är ett stort ögonblick i mitt liv.
De e den här lilla gynnaren som är orsaken.
De började med att jag försökte para Maysa med TVÅ hanhundar i Påskatider ,utan att lyckas.
Då säger Mannen: Sök en egen hanhund så sponsrar jag.......Hups, Kaffet i felstrupe..
Snabbtänkta som vi Klobbvikare är så satt jag redan på datorn, och sökte hej vilt.
Jo, med hjälpande Fb-vänner från Norge fann jag denna bruna lilla sötnos från Tjeckien.
Augen Aneriko.
Han är nu 10 veckor och nu kommer det stora ögonblicket....
Om en vecka skall jag flyga ,helt ensam till Prag,
För att söka hem honom. Fy Fabian va nervös jag redan är. De e så himla länge sen jag flugit helt
ensam. Bilar helt ensam mitt i natten, med alla älgar å hjortar omkring mej till Vanda flygfält. Fy.
Hitta rätt gate, mellanlanda på Arlanda. Hitta rätt gate igen, till flyget till Prag. Håller tummarna.
Hitta sen uppfödaren på Prags stora flygfält, och möta vår lilla chocko-bebie.
Mitt i natta är jag tillbaka i Hesa, och med GOD tur hittar jag bilen, och kan ratta hem igen.
Om allt går vägen så hinner jag hem till Rosala med första färjan halv sju.
Där möter hela flocken med glada hundar, och senare får sponsorn och ägaren, träffa lilla Augen.
Alltså.... om allt går som planerat....
Vi har funderat av och till på namn åt den lille.
Svårt ,svårt.   Men häromdagen, när mannen kom hem, löste sej frågan.
Står i köket, och hundarna rusar och möter husse. Som vanligt hör jag: Hej Misse-Måsse.  Hej Cilla-pilla.   Hej Jocke-pocke.   Hej Gia-fia.   Hej Maysa-paisa .......Å...ja så klart:  Hej Agge-pagge.
Augen-Agge,  Varför krångla till de. Vappisen bryr sej då rakt inte om, vilket namn han lystrar till.
Vet int hur dom i Tjeckien uttalar Augen. Kanske blir de Eugen

Den här old butlern har mannen gjort med motorsåg och slipmaskin.  Han ska stå och bjuda in till konstklubbens 40-års utställning i Dalsbruk.
En gentleman av aldra bästa sort.

 En jättefin dag i utställnings-ringen med Maysa.
Domaren ,Valentina från Ryssland tyckte
att Maysa var fin och rastypisk. Hon hittade många exelent i vår lilla Bolonka.
Efteråt har jag fått veta att Domaren var en av dom bästa i Ryssland. Hon hade åxå skrivit rasstandarden för Ruskaya Tsetnaya Bolonka.
Tro, att jag var stolt över lilla Maysa, och över uppfödaren hennes.

Härligt ,härligt, efter att snö och is har legat över bergen å sjön, kommer nya dofter fram. Vad har hänt. Svårt att förstå för hundarna. Visst leder dofterna till havs. 

Joo.. sjön ligger åter öppen, men isflaken biter sej fast                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                       Där sjön svallar fritt, samlas Eidrar,
Skrakar och V igg. Alfåglarna har ännu inte kommit, men Gässen och gräsand-paret betar vid stranden.
Nu är den härliga ,intensiva tiden inne ... Underbart.

 
 

Ännu håller vintern sitt grepp över vår ö.  Ena dagen är den andra lik.
Smön ligger i meterhöga drivor.
Men solen skiner så härligt alla dar.
I väntan på att trädgården åter skall synas, och havet svalla fritt får jag publicera en liten dikt från länge sen




Hav - ett litet ord
som rymmer hela livet.
Det lilla barnets kluckande skratt,
i vågens skvalpande mot strand.
Ungdomens tankar som vågen går
-lekande ljusa, mot främmande land.

Men vågen, djupblå och tung
som kärlekens sötma sej häver,
- glittrande glad, än oroligt grå.
 Framåt vår livstråd sej väver.
 - Mandomens styrka,
som havets mäktiga dån
skall småningom åter brusa så sakta
- och stillna ,
Mot en stelfrusen glittrande strand.

av Gunilla Stenman.  - 79

 Det blev ett riktigt stort April-skämt
av Maysas valpar. Under Påsken träffade hon den rara Borgå-gossen.
Damen var så pass intresserad så vi let lura oss.
Men inga heta känslor uppstod
så vi fick åka hem igen.
----Hem till kära gamla Gia.." flattisarna"
Aha tänkte jag, nu ändå ..hittade en 
härlig ny gosse i Vasa,och åkte dit.
Men nej... Maysa förvanlades åter till en överlägsen Primadonna.

 Bono från Borgå med Tony.

Maysa träffar Lennie i Vasa. Svalt, svalt
men sen kom en liten vit ulltott fram, och Maysa
smalt som smör i solsken.
Där var hennes drömmars prins.
Men dom elaka människorna satte stopp för den romansen. Fy på oss...

Nu har det äntligen hänt. Lilla Maysa-Prinsess löper..
Under Påsken är det äntligen dags att låta Maysa träffa sin "boyfrend".
Hoppas innerligt att dom gillar varandra.
Sen är det inget mer vi kan göra än att hålla tummarna.
Vi ska ännu försöka hinna med två utställningar innan Maysa blir för tjock.
 För ,visst ska Prinsessan bli gravid...